Cancer i Sverige – statistik och analys

Det är viktigt att tolka statistiken vi redovisar med försiktighet. Inom statistiken gör man ofta skillnader mellan observationsstudier och kontrollerade studier. I resultat från kontrollerade studier kan man ofta uttala sig med stor säkerhet om hur saker förhåller sig, till exempel att läkemedel A lindrar sjukdom B. Det kan man vanligtvis inte göra baserat på observationsstudier.

Cancer i Sverige kan anses vara en observationsstudie. Vi kan med andra ord inte vara säkra på varför vi ser de skillnader vi ser i resultaten.

Fakta och tolkning av statistiken samt referenser hittar du i temarapporterna.

Mer statistik i analysverktyget

I analysverktyget hittar du också statistik kopplat till utbildningsnivå och boendelän, vilket inte finns med i temarapport eller i diagrammen på webbsidorna.

En viktig skillnad mellan Cancer i Sverige och andra rapporter om cancer är hur åldersstandardiseringen görs. Cancer i Sverige speglar läget utifrån åldersfördelningen i Sverige och är därför mindre lämplig för internationella jämförelser.

Ålder

Cancer i Sverige inkluderar åldrarna 20 år och äldre för samtliga cancerformer utom barncancer som redovisas för barn 0 till 19 år. För all cancer utom icke-melanom hudcancer redovisas även siffror för alla åldrar.

Vid beräkning av relativ överlevnad är åldrarna 90 år och äldre exkluderade, och vid beräkning av förekomst är åldrarna 100 år och äldre exkluderade.

Beräkning av insjuknande

Insjuknande, eller incidens, anger antalet individer som insjuknat i cancer per år i Sverige. Cancer i Sverige räknar tumörer av samma typ och på samma plats en gång, medan annan rapportering kan använda sig av andra regler för vilka tumörer som ska tas med i beräkningen. Detta gör till exempel att antalet som insjuknar i bröstcancer skiljer sig åt i Cancer i Sverige jämfört med andra rapporter.

Beräkning av dödlighet

Dödlighet, eller mortalitet, anger antalet individer som dött i cancer per år i Sverige. Måttet baseras på information om underliggande dödsorsak från dödsorsaksintygen.

Beräkning av totalförekomst

Total förekomst, eller totalprevalens, är ett mått på det totala antalet personer som har eller har haft cancer, oavsett hur lång tid tillbaka diagnosen sattes. Måttet innefattar de personer som diagnosticerats med cancer från och med den 1 januari 1970 och som var vid liv och folkbokförda i Sverige den 31 december 2024. Uppgifter om insjuknande i cancer utanför Sverige och innan år 1970 saknas, vilket innebär en viss underskattning.

Beräkning av femårsförekomst

Femårsförekomst, eller femårsförekomst, är ett mått på antalet personer som har eller har haft cancer diagnostiserad som längst 5 år tillbaka i tiden, vilket motsvarar ungefär den tid som de flesta cancerpatienter har regelbunden kontakt med cancervården efter diagnosen. Måttet innefattar de personer som insjuknat i cancer under de senaste fem åren och som var vid liv och folkbokförda i Sverige aktuellt år.

Beräkning av relativ överlevnad

Relativ överlevnad beskriver överlevnaden hos cancerpatienter i procent av den förväntade överlevnaden om de inte haft cancer. Måttet visar alltså hur cancersjukdomen påverkar överlevnaden.

Relativ överlevnad i Cancer i Sverige inkluderar åldrarna 20 till 89 år för samtliga cancerformer utom barncancer som redovisas för barn 0 till 19 år. För all cancer utom icke-melanom hudcancer redovisas även siffror för åldrarna 0 till 89 år.

Relativ överlevnad beräknas som kvoten mellan den observerade överlevnaden för cancerpatienterna och den förväntade överlevnaden hos den grupp av personer i den allmänna befolkning som patienterna tillhör. Fördelen med den här metoden är den inte förlitar sig på information om underliggande dödsorsak från dödsorsaksintygen. Relativ överlevnad ett och fem år efter diagnos redovisas per kön i riket och för grupper definierade av: ålder, län, sjukvårdsregion, socioekonomisk områdestyp, utbildning och stadium. Inte alla cancerformer redovisas i alla grupper.

Prognoser

Socialstyrelsen har använt två olika metoder för prognoser:

• Beräkningar baserade på konstant insjuknande eller dödlighet
• Modellbaserad metod som kallas Nordpred.

De två metoderna utgår ifrån olika antaganden om utvecklingen av insjuknande eller dödlighet i cancer.

Beräkningar baserade på konstant insjuknande eller dödlighet

Konstant insjuknande och konstant dödlighet baseras på medelvärden av insjuknande eller dödlighet 2015 till 2019. De måtten visar alltså hur insjuknandet eller dödligheten skulle utvecklats om inget annat ändras än åldersstrukturen och storleken på befolkningen.

Beräkningar baserade på metoden Nordpred

Metoden Nordpred använder en så kallad ålder-period-kohort-modell för prognoser. Det innebär att den baseras på trender i insjuknande eller dödlighet under de senaste tre till femårsperioderna fram till 2019. Metoden antar att trenden som modellen baseras på kommer att fortsätta i respektive cancerform, kön och åldersgrupp.

Alla prognoser baseras på faktiskt (observerat) insjuknande fram till 2019. Det årtalet har valts för att du inte ska feltolka nedgången under pandemin, samt att det kan finnas eventuell underrapportering eller eftersläpning för det senaste året.

Befolkningsframskrivningar per kön, år, ålder och boendekommun framtagna av statistikmyndigheten SCB har använts för alla prognoser.

Källor

• Statistiken är baserad på:
• Cancerregistret, Socialstyrelsen
• Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen
• Registret över totalbefolkningen, Statistiska centralbyrån
• Utbildningsregistret, Statistiska centralbyrån
• Registret över Regionala statistikområden, Statistiska centralbyrån
• Geografidatabasen, Statistiska centralbyrån
• Områdestyper, Boverket